situerat lärande och verksamhetsteorier, ”närvaro och delaktighet” Mest framhävdes Lave & Wengers teori om inlärning i arbetet (”community of practice”).

uppmärksamhet åt lärande genom erfarenhet i arbetslivet: – situerat handlande (Suchman, 1987) och situerat lärande (Lave & Wenger, 1991) i praktikgemen-skaper (Wenger, 1998); – miljöpedagogikens betoning av handlandets och kon-textens betydelse (Löfberg, 1989; Löfberg & Ohlsson, 1995) med fokus på

Tidigare forskning om andra välfärdsyrken har till Teorin om situerat lärande har sitt ursprung i sociologiska och antropologiska studier, vilket naturligt nog medför svagheter när ansatsen tillämpas ur ett pedagogiskt perspektiv. Lave & Wenger har en stark betoning på den sociala kontextens betydelse för lärandet utan direkt sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004). Inom situerat lärande är deltagande och delaktighet betydande faktorer för att nå lärande. Det handlar om att bli identifierad och att identifiera sig som en i gruppen.

Enligt Jean Lave och Etienne Wenger förekommer situerat lärande i många situationer utan att man alltid talar om lärande. I lagsporter som handboll, fotboll, ishockey m.m. lär sig lagmedlemmarna inte bara olika kombinationer och teknik. spektiv med hjälp av Lave och Wengers teorier om situerat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet diskuterades därefter i relation till den tidigare forskningen.

utbildning (VFU) där studenternas lärande under längre tider är förlagt till en utifrån teorier om situerat lärande (Lave, 1988; Lave & Wenger, 1991) förklaras

Därmed begränsar och möjliggör den iscensatta läroplanen vad som är möjligt att lära på just den arbetsplatsen, och vem som får möjlighet att lära … att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken. Nyckelord: geo-spel, mobilt lärande, GPS, position, mobila enheter, författarverktyg .

Lave och Wenger menar att deltagande i en gemenskap är grunden för lärande. Lärandet är ett sätt att umgås istället för att följa givna instruktioner eller kopiera andras kunskap som sedan i andra hand tillämpas i sociala sammanhang. Lave och Wenger menar istället att kunskapen växer

Vi lär oss i Communities of Practice (Wenger 1998), praxiskollektiv, dvs. tillsammans med andra … blir det viktigt att dokumentera situerat lärande (Lave & Wenger, 1994) i förskolans verksamhet där aktiviteterna vanligtvis äger rum – det är inte intressant att isolerat dokumentera interaktion med den digitala pekplattan (Kress and Van Le-euwen, 2001). Det är också viktigt att dokumen-tera alla olika teckensystem. Videoinspelningar Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad •Lärande är situerat och sker i sociala sammanhang i praktikgemenskaper •Legitimt perifert deltagande (Lave & Wenger) •Arbetsplatsens läroplan (Billett) –Pedagogisk organisering av arbetsuppgifter –Ordning, timing, progression, handledning •Verksamhetsteori (Engeström, Vygotsky, Leontiev) Förra veckan plockade jag upp begreppet praktikgemenskap som fick stort genomslag under 1990-talet. Så kallade communities of practice var ett sätt att arbeta som fördes fram av Jean Lave och Etienne Wenger och själva kärnan handlar om kunskap och lärande i samverkan.

Den är inte helt lätt att ta på och även svår att mäta. Genom att applicera en teori om situerat lärande (SLT), där man lär bäst genom att vara i den kontext där lärandet sedan ska användas (Lave & Wenger, Den tredje, utöver Jarvis och Illeris, är Etienne Wenger som är känd för att tillsammans med Jean Lave utvecklat konceptet communities of practice. Illeris ser på likheter och skillnader mellan de tre och landar i att även om det finns skillnader, så ger de tre komplementära sätt att förstå vuxnas lärande som tillsammans eller var för sig kan bidra till att hantera lärande och Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann. I föreliggande studie förstås pedagogers identitet som socialt och situerat (Lave & Wenger, 1991). Utifrån det perspektivet betraktas förskoleklassens pedagoger som utbildade inom olika traditioner, dvs. förskollärare inom en omsorgstradition och lärare inom en kunskapstradition (jfr Dahlberg & Lenz Taguchi, 1994; Munkhammar, 2001).
Skådespelarutbildning jönköping

Lärande är situerat i sociala praktiker (Lave & Wenger, 1991; Säljö, 2000, 2005), dvs. det som är möjligt att lära med de personer som vistas där tillsammans med den fysiska miljön.

med verktyg, språkliga och materiella.
Världen befolkningsmängd

a kassa if metall
kapten bergström rederiet
enskilda firmor skatt
swedbank 767
nar gotland
broken broken gone gone gif

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som situerade mö- ten och Lave & Wenger beskriver lärande som social aktivitet, snarare än något som äger

Det är också viktigt att dokumen-tera alla olika teckensystem. Videoinspelningar och med de situationer som skapas. Lärande är situerat i sociala praktiker (Lave & Wenger, 1991; Säljö, 2000, 2005), dvs. det som är möjligt att lära med de personer som vistas där tillsammans med den fysiska miljön. Keller och Keller (1996) har beskrivit hur eget lärande inom hantverk utvecklas med verktyg, material, situation och andra Teorin om att lärande är situerat i sociala kontexter (Lave & Wenger:1991:121, Säljö 2000:104) är en utgångspunkt för avhandlingen. Lärande sker alltså genom sociala Inom grundskolan och gymnasieskolan talas om situerat lärande (Lave & Wenger, 1991), som också förekommer som ett begrepp inom den pedagogiska forskningen. Här synliggörs i skolforskning mer och mer betydelsen av rummet som läranderum.